ett litet meddelande som inte riktigt är riktat till omvärlden, men som ändå, av någon anledning, hamnar på din blogg till public display som du inte riktigt kommer på någon svensk översättning till just nu

lite så där när du är halvfull och livet lite hotfullt och du luktar hamster och trots allt ändå inte kan känna något annat är kärlek. för vi har alltid varandra. även fast vi är kaotiska. för ni är världsbäst, irriterande och enerverande, mina idioter. och det finns inga andra irriterande och enerverande idioter jag skulle vilja ha vid min sida. för det är kloka idioter. som jag älskar lite mer än allt annat. även fast någon av oss spenderade en halv kväll med att dricka vad som visade sig vara cirka 7 år gammalt vatten. nämner inga namn. det kan ha varit jag. lång historia.

nåväl. lev länge och väl.